Efter att ha skaffat mig en praktikplats här nere tidigt i våras och kommit tillbaka till Chalmers för att fullfölja mitt tredje studieår hajade jag till vid ett flertal föreläsningar och diskussioner, när ordet "dubaiifiering" poppade upp. Ofta med ett slags roat förakt i rösten. Tydligen betyder "dubaiifiering av arkitektur" ungefär "vulgär, opraktisk, prålig icke-arkitektur" - sensationalism av värsta sort. Och nog måste man väl erkänna att mycket som byggs här nere är just prålig, vulgär sensationalism. Ofta kommer jag på mig själv med att undra vad det är för målgrupp man har med alla dessa lyxbyggen? Samtidigt kan jag inte låta bli att beundra den skaparanda och -glädje som lever och frodas här.
Ingenting är omöjligt. Och det finns faktiskt exempel på "god" arkitektur också... Dessutom har stora namn inom arkitekturvärlden börjar få upp ögonen för Dubai. Ta
SOM till exempel, arkitekterna till Burj Dubai, som med en takt av ett våningsplan i veckan växer mot titeln "världens högsta byggnad" 2008. Det är lätt att fnysa nånting om "skrytbygge" - och det är givetvis precis vad det är. Dock är själva tornet bara en liten del av ett stort finansiellt centrum, titulerat "Business Bay", en enorm satsning med goda utsikter att bli nånting beständigt, "bärkraftigt" om man så vill. Zaha Hadid ska bygga "dansande torn" och RMJM, med flera är redan stora aktörer här. Då vill jag påminna om att Dubai, internationellt sett, är en liten stad. Runt 1,5 miljoner invånare. Och "Business Bay" är bara ett av många stora projekt.
Seriösa sådana. De konstgjorda öarna "the Palm" (som kommer att göras i tre olika versioner, varav den första nästan är färdig) och "the World" må vara stora projekt, och stora investerare som Donald Trump är med och bygger, men de känns inte fullt så "bärkraftiga" som vissa andra projekt. Men turismen blomstrar, och det är väl främst för turisterna som dessa satsningar gjorts. Inget fel i det heller, kanske. Men Dubai som stad att bo i kanske inte blir bättre av dem. Svårt att sia om, å andra sidan. Det är väl - för att använda en sliten gammal klyscha - bara tiden som kan utvisa.